PUL - varför gäller det bara myndigheter?
Datum: Friday 16 November @ 20:27
Ämne: Allvar


Ja, jag borde inte blogga. Jag skulle ju sluta. Men ändå. Det finns lite att säga. Facebook till exempel. Hela den sajten provocerar mig rätt mycket. Facebook-flugan börjar så sakta dö ut i media, det är sunt.

Jag har pratat med flera vänner och kollegor om Facebook. De flesta som är lite insatta (framförallt gamla studiekamrater) frågar mig: "Har du fattat vad som är så unikt med Facebook?" Svaret har varit "Nej, inget vad jag kan se utom just att det är en fluga". Det var det första stora irritationsmomentet Facebook blev en jättegrej utan att faktiskt erbjuda något nytt.

Nu svalnar intresset. Den stora boomen är avklarad och när inte nya människor kommer med varje dag så blir det mindre intressant för flera att gå in varje dag. Detta gör att sajten går in i en nedåtgående spiral besöksmässigt. Kvar blir en inre kärna med lite mer rimliga besökssiffror och mer rimlig uppmärksamhet i TV och tidningar. Ska de få samma uppmärksamhet igen måste de PR-kuppa. Och det kommer de förmodligen inte bry sig om att göra i lilla betydelselösa Sverige (men det ska jag skriva mer om en annan gång).

Men Facebook-racet i media har satt fingret på något viktigt: Det vi skriver ligger kvar där. Kanske även om tio år kan man hitta vad man skrivit och gjort för inlägg. Det är ju i och för sig inget unikt för just Facebook. Här på Cyberskoglund kan man ju läsa mina tankar från början av 2001 och framåt. Men ändå; det som skrivs idag kan finnas kvar när dina barn växt upp. Det kan vara bra. Det kan vara dåligt. Det som irriterar mig lite grann är att Facebook får cred för ett problem som har varit fakta sedan typ 1994.

Sen ska vi i och för sig inte vara så säkra på att bara för att du skriver något på Facebook så finns det kvar i all evighet. Sajten kan mycket väl få för sig att börja ta betalt för att saker ska ligga kvar på sajten. Sen raderar de obönhörligt det ingen vill betala för. Diskplats är inte dyrt, men varför ha kvar något om 20-30 år som ingen använder, när platsen kan användas av något som genererar pengar? Vissa blir glada över det. Andra - moderna släktforskare - blir mindre glada.

Det som kanske irriterat mig mest med Facebook är ändå den brännande frågan: Vart tog PUL vägen?!? Personuppgiftslagen, vars syfte är "att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter". Visst, den lagen omfattar inte när privatpersoner skriver något på nätet, men hallå?!? Ska det vara så enkelt att komma runt PUL? Är lagstiftarna i Riksdagen så sent ute? Har man inte riktigt förstått det här med den nya ekonomin?

Skillnaden mellan en myndighet och en privatperson i förhållande till möjligheten att "kränka någons integritet" är idag utsuddad. Med blogg-eran (där Facebook är en liten, liten del) så har maktförhållandet snarare vänts. Är det något jag lärt mig som bloggare sedan slutet av 2000 så är det att man måste vara försiktig när man uttrycker sig om andra. (Alla kanske inte tror detta, men i mina senaste års påhopp har jag alltid surrat med dem jag "påhoppat" innan jag skrivit något).

Ett påhopp på en blogg får förmodligen mycket större påverkan på ens liv än om Skatteverket lägger ut din senaste deklaration på nätet. Detta framförallt för att ditt närmaste sociala nätverk förmodligen i högre utsträckning läser din och dina närmaste vänners bloggar än vad de läser statistik på SCB eller Skatteverket.

Nu säger jag verkligen inte att Skatteverket ska få lägga ut info om dig på nätet. Men läs detta som gäller för myndigheten, borde det inte också gälla för privatpersoner?

9 § Den personuppgiftsansvarige skall se till att
a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt,
b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed,
c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål,
d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in,
e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen,
f) inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen,
g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella,
h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och
i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.


Borde inte samma regler gälla både bloggare och Facebookare? Jag förespråkar varken censur eller byråkrati. Men jag förespråkar ett ansvarkrav på alla oss bloggare och alla Facebookare.

Tänk dig en bild på dig när du sitter med en öl på krogen. Någon laddar upp den på en blogg och skriver ditt för- och efternamn samt "Stackarn är alltid sugen på en kall öl". Bilden kan uppfattas negativ för en framtida rekryterare på din drömarbetsplats. Eller som den tolvåriga Australiensiska tjejen som plödsligt såg sig själv stå och le på reklampelare runt om i USA. (En reklambyrå hade köpt bilden av Facebook. Någon hade lagt upp den där och då ägde Facebook rättigheterna...) Den här Andy Warhol-tesen att alla blir vi kändisar 15 minuter i livet innebär också att alla våra fotande vänner omdevetet kan bli våra värsta paprazzi-fotografer. Är vi beredda på att ta det?

Och vet ni vad det tråkigaste är? Det är att detta inlägg, som kan vara det mest seriösa och mest viktiga jag har skrivit på CyberSkoglund i år, är för långt för att folk överlag ska läsa det... Det är därför jag fetstilat vissa delar... I dagens snabba informationsflöde har jag varit för långrandig... De flesta har surfat vidare till Aftonbladet, Youtube, Tjuvlyssnat och kanske Curlingkanalen. Synd. Jag tycker det här är viktigt.









Den här artikeln kommer från cyberskoglund.nu
http://cyberskoglund.nu/blogg

Adressen till denna artikel är:
http://cyberskoglund.nu/blogg/modules.php?name=News&file=article&sid=94